학술논문
Psykisk ohälsa, radikalisering och terrorism : Inget säkert samband har kunnat påvisas
Mental illness and terrorism
Mental illness and terrorism
Document Type
Author
Source
Läkartidningen. 114(51-52)
Subject
Language
Swedish
ISSN
0023-7205
Abstract
There is little evidence supporting the concept of mental illness as a part of, or reason behind radicalization towards violent extremism and terrorism. There is weak evidence that lone gunmen, particularly those involved in school shootings, may suffer from mental illness to a larger degree than the general population, whereas organized terrorist groups such as jihadists and right-wing extremists seem to avoid mentally unstable individuals. Clinical use of the instruments developed for screening and risk assessment of individuals suspected of radicalization towards violent extremism will compromise the trust placed in the Swedish health care system by the citizens it is there to serve. The usage of empirically grounded risk assessment instruments should be restricted to forensic psychiatric clinics. Individuals at risk of radicalization towards violent extremism who present signs and symptoms of mental illness should be offered psychiatric treatment.
Tillgängliga forskningsresultat om samband mellan radikalisering, terrorism och psykisk ohälsa kan ännu inte användas som underlag för beslut om ändrade rutiner eller behandlingsmetoder i klinisk psykiatrisk verksamhet. De screening- och riskbedömningsverktyg som finns tillgängliga för kliniskt bruk går inte att använda inom psykiatrin utan att psykiatrins roll i det svenska samhäl-let allvarligt undergrävs. Radikaliserade individer som har behandlingsbara psykiska symtom ska erbjudas behandling. Att vården hålls tillgänglig för dessa individer är avgörande för om psykiatrins kompetens och resurser ska komma till nytta i sjukvårdens arbete mot våldsbejakande extremism.
Tillgängliga forskningsresultat om samband mellan radikalisering, terrorism och psykisk ohälsa kan ännu inte användas som underlag för beslut om ändrade rutiner eller behandlingsmetoder i klinisk psykiatrisk verksamhet. De screening- och riskbedömningsverktyg som finns tillgängliga för kliniskt bruk går inte att använda inom psykiatrin utan att psykiatrins roll i det svenska samhäl-let allvarligt undergrävs. Radikaliserade individer som har behandlingsbara psykiska symtom ska erbjudas behandling. Att vården hålls tillgänglig för dessa individer är avgörande för om psykiatrins kompetens och resurser ska komma till nytta i sjukvårdens arbete mot våldsbejakande extremism.