학술논문
Kläde
Document Type
IMAGE
Author
Source
Subject
Language
Swedish
Abstract
Kvadratiskt kläde i handvävt linne. 2 cm bred invikt fåll, en 1,7 cm bred broderad kantbård i stopphålssöm i fållkant, enkel utdragssöm i kanterna. Kvadratiska hörnbroderier, ca 9 x 9 cm, i alla hörn. Broderierna består av rombiska, kvadratiska och rektangulära former i utskårssöm, sticksöm, rätlinjig plattsöm och stopphålssöm. Utdragssöm i kanterna. Broderierna utförda i vitt lingarn. Handknypplad uddspets, 2 cm bred passementliknande spets utmed alla sidor. En bit på 20 cm och en bit på 5 cm saknas på ena sidan. På baksidan av varje hörn finns en langetterad hank, troligen att fästa tygdekorationer i, då den användes som handkläde. Anm: Några fläckar. Konservering av mindre hål är gjord. Utdrag ur Svensson Sigfrid, (1935). Skånes Folkdräkter, en dräkthistorisk undersökning 1500 - 1900. Stockholm: Nordiska Museets Handlingar: 3, sid. 262 - 263: "Härmed kan sammanställas Linnés uppgift från Göinge: 'Torrklädet' är et linne armkläde, wid kanterna genombåradt och sydt samt med spetsar kantadt och med wippor i hörnen utsiradt'. Dessa benämningar - 'näsduk', 'torrkläde' och 'armkläde' - förekomma i bouppteckningarna redan vid 1700-talet början och åsyfta tydligen då en duk, som burits på armen eller hållits i handen...Från Ö. Göinge omtalar Eva Vigstsröm, att till fästmögåvorna också hörde en 'kinnaklud' och enligt beskrivning var denna av fullkomligt samma utseende som armklädet. Om dess användning säges: 'Denna klut bands helt utbredd öfver brudens hår, då hon red eller åkte till kyrkan.' Samma bruk har förekommit i Ingelstad: 'Under resan till och från kyrkan hade bruden öfwer locken, liksom öfwer kluten, ett 'hyeklä', ett fyrkantigt tygstycke af linne med genombrutet arbete.'. Enligt Wistrand användes samma plagg även vid kyrkobesök och resor och Svanander omtalar hyeklädets användning till sorgdräkten, fig 242. Att armkläde och hyekläde förkomma samtidigt i bouppteckningarna torde bero på en senare differentiering. Ett och samma slags linneduk har kunnat användas som förningsduk, 'bokkläde' och 'gudmoraklut' (som bars av faddrarna ovikt och fäst under hakan på samma sätt som hyeklädet)." Lästips: Håkan Nilsson, Röepäls, klut och skörtatröja, s. 28-41. Östelens folkdräkter, Ystadiana 2000. Ystads Formninnesförening. Ystad 2000. /Inga-Lill Eliasson 2008-09-09
Huvudliggaren (år 1881): "40380 Håndklä fr. Visseltofta sn, V.Göinge hd, Skåne. Från Visseltofta by. G. af mor Sara Olsson i Visseltofta by gm stud:n P.g. Vistrand 22/6 1881. Bil. Vistrand 135."
Quadratic wearing a hand-woven linen. 2 cm wide inweight sheep, a 1.7 cm wide embroidered edge stretcher in a stop hole sore in a bird’s edge, simple pull-out sore at the edges. Quadratic corner embroidery, about 9 x 9 cm, in every corner. The embroidery consists of rhombic, square and rectangular shapes in a cut-out stitch, knitting stitch, rectilinear plate stitch and stophole stitch. Drawback in the edges. The embroidery made in white loin. Hand-wrapped cushion tip, 2 cm wide passement-like tip along all sides. A piece of 20 cm and a piece of 5 cm are missing on one side. On the back of each corner there is a langeted hank, probably to attach cloth decorations in, when it was used as a hand clothing. Note: Some spots. The preservation of smaller holes is made. Excerpt from Svensson Sigfrid, (1935). The Folk Costumes of the Skåne, a Danish Historical Survey 1500 - 1900. Stockholm: Nordic Museets Acts: 3, p. 262 - 263: “It is possible to compile Linné’s task from Göinge:” Dry linen “is a linen arm linen, the wid edges pierced and sewn, and with lace edged and with wips in the corners exposed.” These names - “handkerchief,” “dry linen” and “arm linen” - appear in the boup drawings already at the beginning of the 1700s and apparently refer to a canvas, which has been caged on the arm or held in the hand... From Ö. Reading Tip: Håkan Nilsson, Röepäls, klut and harvest shirt, p. 28-41. The Folk costumes of the East, Ystadiana 2000. The Formninnes Association of Ystad. Ystad 2000. / Inga-Lill Eliasson 2008-09-09
Huvudliggaren (år 1881): "40380 Håndklä fr. Visseltofta sn, V.Göinge hd, Skåne. Från Visseltofta by. G. af mor Sara Olsson i Visseltofta by gm stud:n P.g. Vistrand 22/6 1881. Bil. Vistrand 135."
Quadratic wearing a hand-woven linen. 2 cm wide inweight sheep, a 1.7 cm wide embroidered edge stretcher in a stop hole sore in a bird’s edge, simple pull-out sore at the edges. Quadratic corner embroidery, about 9 x 9 cm, in every corner. The embroidery consists of rhombic, square and rectangular shapes in a cut-out stitch, knitting stitch, rectilinear plate stitch and stophole stitch. Drawback in the edges. The embroidery made in white loin. Hand-wrapped cushion tip, 2 cm wide passement-like tip along all sides. A piece of 20 cm and a piece of 5 cm are missing on one side. On the back of each corner there is a langeted hank, probably to attach cloth decorations in, when it was used as a hand clothing. Note: Some spots. The preservation of smaller holes is made. Excerpt from Svensson Sigfrid, (1935). The Folk Costumes of the Skåne, a Danish Historical Survey 1500 - 1900. Stockholm: Nordic Museets Acts: 3, p. 262 - 263: “It is possible to compile Linné’s task from Göinge:” Dry linen “is a linen arm linen, the wid edges pierced and sewn, and with lace edged and with wips in the corners exposed.” These names - “handkerchief,” “dry linen” and “arm linen” - appear in the boup drawings already at the beginning of the 1700s and apparently refer to a canvas, which has been caged on the arm or held in the hand... From Ö. Reading Tip: Håkan Nilsson, Röepäls, klut and harvest shirt, p. 28-41. The Folk costumes of the East, Ystadiana 2000. The Formninnes Association of Ystad. Ystad 2000. / Inga-Lill Eliasson 2008-09-09