학술논문
Kläde
Document Type
IMAGE
Author
Source
Subject
Language
Swedish
Abstract
Kvadratiskt kläde i handvävt linne. Invikt fåll, 2,5 cm bred, en 1,7 cm bred broderad bård i fållkant. Kantbården består av rombiska former med dubbel utdragssöm, rätlinjig plattsöm mellan formerna. Enkel utdragssöm i kanterna. Två motställda sidor har en kantbård som är 1,7 cm bred och övriga 2 cm bred. Kvadratiska hörnbroderier, ca 9 x 9 cm, i alla hörn. Broderierna består av rombiska, kvadratiska och rektangulära former i utskårssöm, stopphålssöm och rätlinjig plattsöm. Enkel utdragssöm i kanterna. Broderierna utförda i vitt lingarn. Alla hörnmotiv har olika mönster. I varje hörnsnibb en langetterad hank, troligen avsedd att fästa mindre tygdekorationer, s.k. vippor. Klädet är handsytt. Anm: Gulnat i veck. Utdrag ur Svensson Sigfrid, (1935). Skånes Folkdräkter, en dräkthistorisk undersökning 1500 - 1900. Stockholm: Nordiska Museets Handlingar: 3, sid. 262 - 263: "Härmed kan sammanställas Linnés uppgift från Göinge: 'Torrklädet' är et linne armkläde, wid kanterna genombåradt och sydt samt med spetsar kantadt och med wippor i hörnen utsiradt'. Dessa benämningar - 'näsduk', 'torrkläde' och 'armkläde' - förekomma i bouppteckningarna redan vid 1700-talet början och åsyfta tydligen då en duk, som burits på armen eller hållits i handen...Från Ö. Göinge omtalar Eva Vigstsröm, att till fästmögåvorna också hörde en 'kinnaklud' och enligt beskrivning var denna av fullkomligt samma utseende som armklädet. Om dess användning säges: 'Denna klut bands helt utbredd öfver brudens hår, då hon red eller åkte till kyrkan.' Samma bruk har förekommit i Ingelstad: 'Under resan till och från kyrkan hade bruden öfwer locken, liksom öfwer kluten, ett 'hyeklä', ett fyrkantigt tygstycke af linne med genombrutet arbete.'. Enligt Wistrand användes samma plagg även vid kyrkobesök och resor och Svanander omtalar hyeklädets användning till sorgdräkten, fig 242. Att armkläde och hyekläde förkomma samtidigt i bouppteckningarna torde bero på en senare differentiering. Ett och samma slags linneduk har kunnat användas som förningsduk, 'bokkläde' och 'gudmoraklut' (som bars av faddrarna ovikt och fäst under hakan på samma sätt som hyeklädet)." Lästips: Håkan Nilsson, Röepäls, klut och skörtatröja, s. 28-41. Östelens folkdräkter, Ystadiana 2000. Ystads Formninnesförening. Ystad 2000. /Inga-Lill Eliasson 2008-09-09
Huvudliggaren (år 1881): "40030 Kinnaklut fr. Örkeneds sn. Ö.Göinge hd. Skåne. Ink. gm studenten P.G.Vistrand - 2:50. 21/5 1881. Bil. Vistrand 7."
Quadratic wearing a hand-woven linen. Infolded sheep, 2.5 cm wide, a 1.7 cm wide embroidered stretcher in a bird’s edge. The edge yard consists of Rombian shapes with double pull-out stitch, rectilinear plate stitch between the shapes. Simple pull-out stitch at the edges. Two offset sides have a edge stretcher 1.7 cm wide and the other 2 cm wide. Quadratic corner embroidery, about 9 x 9 cm, in every corner. The embroidery consists of rhombic, square and rectangular shapes in draught stitch, stophole stitch and rectilinear plate stitch. Simple pull-out stitch at the edges. The embroidery made in white loin. All corner motifs have different patterns. In each corner snail a langeted hank, probably intended to attach smaller cloth decorations, so-called flip-flops. The dress is hand-sewn. Note: Gulnat in folds. Excerpt from Svensson Sigfrid, (1935). The Folk Costumes of the Skåne, a Danish Historical Survey 1500 - 1900. Stockholm: Nordic Museets Acts: 3, p. 262 - 263: “It is possible to compile Linné’s task from Göinge:” Dry linen “is a linen arm linen, the wid edges pierced and sewn, and with lace edged and with wips in the corners exposed.” These names - “handkerchief,” “dry linen” and “arm linen” - appear in the boup drawings already at the beginning of the 1700s and apparently refer to a canvas, which has been caged on the arm or held in the hand... From Ö. Reading Tip: Håkan Nilsson, Röepäls, klut and harvest shirt, p. 28-41. The Folk costumes of the East, Ystadiana 2000. The Formninnes Association of Ystad. Ystad 2000. / Inga-Lill Eliasson 2008-09-09
Huvudliggaren (år 1881): "40030 Kinnaklut fr. Örkeneds sn. Ö.Göinge hd. Skåne. Ink. gm studenten P.G.Vistrand - 2:50. 21/5 1881. Bil. Vistrand 7."
Quadratic wearing a hand-woven linen. Infolded sheep, 2.5 cm wide, a 1.7 cm wide embroidered stretcher in a bird’s edge. The edge yard consists of Rombian shapes with double pull-out stitch, rectilinear plate stitch between the shapes. Simple pull-out stitch at the edges. Two offset sides have a edge stretcher 1.7 cm wide and the other 2 cm wide. Quadratic corner embroidery, about 9 x 9 cm, in every corner. The embroidery consists of rhombic, square and rectangular shapes in draught stitch, stophole stitch and rectilinear plate stitch. Simple pull-out stitch at the edges. The embroidery made in white loin. All corner motifs have different patterns. In each corner snail a langeted hank, probably intended to attach smaller cloth decorations, so-called flip-flops. The dress is hand-sewn. Note: Gulnat in folds. Excerpt from Svensson Sigfrid, (1935). The Folk Costumes of the Skåne, a Danish Historical Survey 1500 - 1900. Stockholm: Nordic Museets Acts: 3, p. 262 - 263: “It is possible to compile Linné’s task from Göinge:” Dry linen “is a linen arm linen, the wid edges pierced and sewn, and with lace edged and with wips in the corners exposed.” These names - “handkerchief,” “dry linen” and “arm linen” - appear in the boup drawings already at the beginning of the 1700s and apparently refer to a canvas, which has been caged on the arm or held in the hand... From Ö. Reading Tip: Håkan Nilsson, Röepäls, klut and harvest shirt, p. 28-41. The Folk costumes of the East, Ystadiana 2000. The Formninnes Association of Ystad. Ystad 2000. / Inga-Lill Eliasson 2008-09-09