학술논문

Oro över coronapandemin i det svenska samhället: [Worry about the coronavirus pandemic in Sweden]
Document Type
Source
Sociologisk forskning. 58(1-2):77-102
Subject
worry
corona pandemic
attitudes
behavior
Sweden
oro
coronapandemin
attityder
beteenden
Sverige
covid-19
Language
Swedish
ISSN
0038-0342
2002-066X
Abstract
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om människors oro över coronapandemin i Sverige. Vi använder enkätdata (n=3 040) för att studera 1) hur utbredd oron är, 2) vad den mer konkret består i, 3) hur den varierar mellan olika demografiska och socioekonomiska grupper, 4) huruvida oron kan förklaras av faktorer som personlighet, livsåskådning, tillit och riskuppfattningar, samt 5) vilka konsekvenser oron får för människors sociala kontakter, livskvalitet, beteenden och åsikter om samhällets åtgärder för att minska smittspridningen. Resultaten visar att det finns en utbredd oro över coronapandemin i Sverige och att denna främst bottnar i en oro för den egna eller familjemedlemmars hälsa. Dessutom varierar oron mellan grupper: framför allt äldre personer men även kvinnor och låginkomsttagare uppvisar jämförelsevis en högre grad av oro. Det finns ett flertal faktorer som förklarar den upplevda oron, men särskilt riskuppfattningar förklarar en stor andel av variationen mellan individer samt skillnader mellan olika grupper. De som oroar sig mer uppger också att de i större utsträckning följer myndigheternas rekommendationer och har minskat sina sociala aktiviteter samt upplever en försämrad livskvalitet under coronapandemin.
The purpose of this study is to provide insight into individuals' degree of worrying about the corona pandemic in Sweden. Using survey data (n=3,040), we study: 1) how widespread worrying about the corona pandemic is; 2) what aspects of the pandemic people worry about; 3) differences in the level of worrying among demographic and socio-economic groups; 4) the extent to which worries are related to factors such as personality, religiosity, political orientation, trust, and risk perceptions; and 5) consequences of worrying for social contacts and quality of life, as well as for behaviours and opinions in relation to government recommendations. Results show that worrying about the coronavirus pandemic in Sweden is widespread and primarily about one’s own or relatives' health. Moreover, we find evidence of group differences, where elderly, women, and those with lower incomes articulate higher levels of worry. Several explanatory factors are linked to worrying about the pandemic. In particular, risk perceptions explain a large share of variation between individuals and groups. While those who worry more report greater compliance with authorities' recommendations and reduced social activities, they also report a lower quality of life during the pandemic.