부산대학교 도서관

Kapitlet handlar om hälso- och sjukvårdskuratorns arbete i Sverige - om vad kuratorn gör på jobbet och hur det kan förstås teoretiskt. Texten utgår empiriskt från mitt avhandlingsarbete, under vilket jag skuggade åtta hälso- och sjukvårdskuratorer, liksom samtalade med ytterligare åtta i en fokusgrupp. Deltagande kuratorer arbetade inom såväl somatisk - som psykiatrisk öppen- och slutenvård, exempelvis infektionssjukvård, geriatrik, psykossjukvård och allmän psykiatri, alla inom verksamheter riktade mot vuxna. Avsikten var att analysera det vardagliga arbetet genom att fokusera på kuratorns samspel med patienter och övrig personal, liksom kuratorns yrkesrelaterade självbild. Som bollplank i kapitlet används också andras forskning, liksom egna kliniska erfarenheter från nio års arbete som hälso- och sjukvårdskurator.Kapitlet inleds med en historisk och samtida kontextualisering av hälso- och sjukvårdskuratorns arbete i Sverige. Därefter diskuteras vad som kan förstås som arbetets funktioner: vilka betydelser arbetet fyller och/eller förväntas fylla för olika mottagare. Detta möjliggör en fördjupad förståelse för den rika variation av arbetsuppgifter som karaktäriserar arbetet, och kan medföra att det kan upplevas som svårt att beskriva och förstå. Dessa funktioner diskuteras sedan relaterat till hur de positionerar kuratorn i förhållande till patienter, anhöriga, annan personal och de sjukvårdande organisationerna. Slutligen relateras dessa positioner till ett processperspektiv på arbetet, där beskrivningen av arbetets funktioner och positioner relateras till vilka riktningar arbetet understödjer. Avsikten är att presentera ett teoretiskt ramverk som kan fördjupa analyser och reflektioner kring det konkreta arbetet, men också bidra till teoriutveckling i socialt arbete.